Själens ro

Det finns dom som spenderar hela sina liv åt jakten på den perfekta stormen. Jag talar om personer som viger sina liv åt att jaga tornados, personer som seglar rakt in i en storms öga, eller som gör allt dom kan för att fånga blixtens nedslag så nära som möjligt. Jag tror det finns mycket att lära av dessa människor och om det kommer denna text handla om.

 

Men låt oss börja med att utreda vad defintionen av en perfekt storm är. Enligt Wikipedia, så kallas det en perfekt storm när en rad väderfenomen, som var för sig inte är så dramatiska, råkar förstärka varandra till ett katastrofalt oväder. Detta fenomen behöver inte endast handla om väderfenomen, utan kan överföras till andra scenarior, så som finanskrisen tjugohundraåtta, där många små händelser utlöste en av de största finanskriserna vi sett i mannatider.

 

Jag personligen tänker dock att begreppet även kan överföras till våra vardagliga liv. En perfekt storm kan bildas i vår relation, på jobbet, eller varför inte även en helt vanlig fredag, där summan av alla små misstag och irritationsmoment skapar en ovanligt kaotisk kvällsmiddag. Osten hamnar i skafferiet, smöret i badrumsskåpet och vinet i komposten. I denna text är definitionen av en perfekt storm helt enkelt fri att tolka, där jag tänker att summan av våra små vardagliga val ibland kan leda till perfekta stormar.

 

Innan jag går vidare i texten, så vill jag även nämna dom som viger sina liv att förutse dessa perfekta stormar, allt för att kunna förvarna våra medmänniskor om en analkande fara. Men det är mycket svårt att förutse när dessa stormar sker och anledningen är just som definitionen säger, att det är många små händelser som tillsammans i rätt harmoni bildar en destruktiv kraft. För att förklara dessa stormar, så behöver vi snabbt gå in på en annan teori som heter kaosteorin, som är en matematisk teori om hur saker som verkar ske rent slumpmässigt i själva verket kan förklaras rent matematiskt och då även potentiellt sett förutses.

 

Men perfekta stormar kan inte alltid kan förutses, och framförallt om vi breddar begreppet till att innefatta mer än väder, så är det i princip omöjligt att veta när "kaos" skapar en storm, och när vi en helt vanlig fredag får dricka vinäger istället för vin till middag.

 

I min värld har vi nu två val att välja mellan. Antingen utbildar vi oss till livsmeterologer och gör allt vi kan för att förutse när en storm är på väg. Eller så gör vi som stormjägarna och lär oss hantera dom. Kanske med skillnaden att vi inte behöver viga våra liv åt att leta efter stormar hela dagarna, men det valet är upp till er att göra.

 

Men det stormjägarnas beteende kan lära oss är att förberedda oss på det oväntade. För jag är ganska övertygad om att dom inte började med att jaga den största tornadon dom sett, utan började utav fascination med mindre, som sen blev större och större. Om de hade börjat med den största, så är sannolikheten att dom överlevt mycket mindre. Metaforiskt sett, så genom att öva på att tackla dom små stormarna skapar vi erfarenhet och kunskap om hur vi behöver angripa de större för att komma ut levande och starkare.

 

Kontentan med texten är att vi alltid lever i någon form av kaos. Hur vi tolkar kvaliten i våra liv handlar istället om hur vi har lärt oss hantera det. Försöker vi förutse vad som ska ske och agera därefter, eller låter vi saker ske och antingen hanterar eller inte hanterar längs vägen?

 

Det handlar kanske inte om att leta stormar, men att vara närvarande nog i vardagen för att se dom små, förstå och fundera på vad som kan göras bättre till nästa gång en mindre storm kommer. De val vi idag gör påverkar vår framtid, men istället för att gissa vilka val som är bäst, så låt dom ske, men lär längs vägen. Det är då vi kan vara som bäst förberedd på den perfekta stormen.

 

Och kom ihåg. Stormar går alltid över och den viktigaste frågan att besvara är egentligen bara: Hur vill du att ditt hår ska se ut när du kommer ur den?